torsdag 26 februari 2009

Kärnkraft, en strålande idé.

Man kan få uppfattningen om mig, om man läser mina tidigare inlägg angående global warming och dylikt att jag skulle vara likgiltig gentemot miljöfrågor. Så är naturligtvis inte fallet. Även om jag fortfarande ställer mig tveksam mot hela global warming-hypen ser jag fortfarande problematik kring användandet av fossila bränslen. Det krävs ingen rymdforskarkompetens för att förstå att denna energikälla behöver kompletteras och på sikt, helt bytas ut.


För någon vecka sedan var jag på en skola i Falköping och skulle prata lite kort om kärnkraft. Eftersom just Falköping är ett inrotat Centerfäste med negativ syn på kärnkraft ansåg jag att det var av vikt att läsa på lite om de lokala förhållandena och dylikt. Sagt och gjort. Jag började räkna lite på hur många vindkraftverk som skulle behövas (Falköping har goda förutsättningar för just vindkraft). Jag räknade också på hur mycket energiskog som skulle behövas för att ersätta just kärnkraft. Nu vill jag belysa att mina uträkningar kanske inte är 100 % adekvata eftersom jag är blott en lekman på det matematiska området, men i generella drag är de rätt så goda. Hur som haver, över ett tusen vindkraftverk skulle inte ens kunna mäta sig med effektiviteten hos ett kärnkraftverk och om hela staden Falköping skulle vara täckt av energiskog, skulle förbränningen av denna ge lika mycket energi som en av Forsmarks reaktorer gör på en timma.


Dessa resultat är ganska talande i sig själva. Fördelarna med kärnkraft är klart övervägande, all annan energiutvinning och det enda logiska, i väntan på att fussionskraften är färdigutvecklad, är att utveckla, bruka och forska mer i kärnkraften. Dess effektivitet såväl som i kostnad och som i utvinning är helt enkelt i dagsläget oslagbar.


När man propagerar för kärnkraft hör det till det vanliga att man skulle vara mot alternativ energiförbrukning, så som vind och vattenkraftverk. Detta är givitvis absurt. Däremot ogillar jag förfarandet av skattemedel som går till att subventionera dessa ineffektiva energikällor. Jag ser ingen problematik till att man lägger skattepengar på vederbörande källor, men då skall de ske i form av att förbättra dessa genom forskning och effektivisering. Inte genom att godtyckligt ösa pengar över något som inte motsvarar den krävda energiförbrukning som behövs. En annan problematik vilket man ofta får höra är förvaringen av radioaktivt kärnavfall. Lösningen på denna fråga är återigen forskning. I Sverige är det enligt lag förbjudet att forska i effektivisering av kärnkraft. Du får forska i exempelvis rasbiologi om det skulle ligga nära dina preferenser, men alltså inte kärnkraft. En fundamental förutsättning för att någonsin kunna lösa problematiken kring avfallet är att vi faktiskt kan forska i det. Som föregångsexempel kan vi kolla på Finland där man forskat kring kärnkraft och förra året låg effektiviteten på kärnkraftverken på hela 94 %. Finlands kärnkraftverk klassas som de bästa i världen, på en femgradig skala där Sverige tyvärr gör ett mediokert resultat (gällande effektivitet, inte säkerhet).

Jag tycker det är tråkigt att det så ofta från vänsterhåll klagas över att vi bör ta miljöaspekter i beaktning när man inte har realistiska alternativ. Det kan tyvärr ge intrycket att miljöpartiet skulle ha en fungerande miljöpolitik.... För att lämna de politiska slagträna därhän vill jag bara avslutningsvis belysa det faktum att kärnkraft är i dagsläget det enda realistiska och på det stora hela en strålande idé (göteborgshumor när den är om sämst).

Mattias Wallentin