Begreppsdefinition

Eftersom många av de etablerade partierna med dess representanter gärna svänger sig med vissa PK-termer blir det ofta svårt för medborgare och väljare att veta va de olika representanterna lägger för värdering i begreppen. För visst låter det fint när Anja Lundby-Wedin vid första maj talar om solidaritet och frihet? Men vad menar hon egentligen?

Låt oss börja med något som till synes kan uppfattas som en utvattnad term men ändå är högst relevant i förmyndar-Sverige. Nämligen "frihet". I statsvetenskapliga kretsar brukar man tala om positiv och negativ frihet, eller frihet från och frihet till. När vänstern traditionellt talar om frihet, menar man positiv frihet (OBS! ej att förväxla med bra frihet), eller frihet till. Man talar då om frihet till exempelvis jobb. Frihet till sjukvård. Vad vänstern ofta glömmer när man talar om frihet är att frihet till något kräver att någon annan står för den friheten. För att A skall kunna ha frihet till exempelvis jobb eller skola, innebär det att B måste tillgodose A's behov. Som den skarpsinnige listat ut är inte detta reell frihet, då den till sidst og syvende kräver att någon annan tillgodoser din frihet. När liberaler talar om negativ frihet, eller frihet från, talar man om reell frihet. Inte bara frihet till religion utan även frihet från religion, frihet från förtryck från staten etc. Negativ frihet är i grund och botten den av de två versionerna av frihet som inte inskränker på någon annans frihet och bli således riktig frihet.

Låt oss analysera en annan term, som faktiskt är både urvattnad och innehållslös då politiker insisterar på att tala om denna klyscha. Nämligen "solidaritet". Egentligen är principen densamma som med frihet. När vänstern talar om solidaritet, talar man inte om riktig solidaritet. När vänstern talar om solidaritet menar man egentligen att ingen skall ha det bättre än någon annan. Kontentan när vänstern talar om solidaritet är att kollektivet är överordnat individen och att alla skall bidra oavsett om man är intresserad eller inte. Vi kan ta facket som exempel, är man inte medlem i facket är man inte solidarisk, då skall vi inte ens tala om att inte delta i en strejk för ens yrkeskår. Jag kan skriva en hel bok om vänsterns falska solidaritet men jag är övertygad om att ni har fattat konceptet (A skall tillgodose B's behov och vice versa). När liberaler däremot talar om solidaritet, talar man om frivillig solidaritet. Att exempelvis skänka pengar till tredje värden är ett utmärkt exempel på frivillig solidaritet, då de humana krafterna agerar individuellt istället för kollektivt och tvångsmässigt.

Om ovanstående krönika uppfattas som något kategoriserade och diffus, är det säkerligen rätt uppfattat. För det första är jag för tillfället både trött och bakfull och för det andra tenderar ofta kvasifilosofiska krönikor som denna att bli diffusa. Hoppas dock att ni håller till godo i denna första introduktion i begreppsdefinition. Annars kan jag bara tipsa om en "på gång" kampanj som LUF Väst strax skall introducera (initiativ och utformning av mig, Sanna Preifelt wwww.sannasrum.blogg.se, Joakim Malmberg http://malmbergliberal.wordpress.com). Kampanjen går under parollen "Vem fan är Jante?" och för den som vill smygtitta innan kampanjen är helt klar, surfa in på www.krossajante.blogg.se

//M.W