Det svenska politikerföraktet är lika påtagligt som det är försmädligt. Bristande förtroende för våra folkvalda är en känsla som genomsyrar en stor del av det svenska folket. Jag måste erkänna att jag själv ofta känner cynisism och misstro mot politiker i allmänhet.
Frågan är vilka åtgärder man kan vidta mot det här. För när fröet av misstro och hopplöshet gror hos folk, dröjer det inte längre innan folk finner det lönlöst att gå och rösta. Sjunkande röstsiffror bäddar i sin tur för en eventuell diktaturutveckling. Lite drastiskt kan tyckas, men litar inte folk på politikerna och försummar rösträtten kan politikerna göra i princip vad de vill.
Cynisk och bitter som jag är, tror jag inte alla riksdagsledamöter gör sitt yttersta för att representera sitt parti eller förbättra situationen för medborgarna. De har sin fasta månadslön på 51 200 lik förbannat. Vidare är det ett ganska allmänt faktum att den generella riksdagsledamoten ligger på 50 + (åldersmässigt). Detta leder inte enligt mig till någon större mångfalld, för att uttrycka mig milt.
Åtgärder man kan vidta mot detta är ganska självklara. Genom att sänka riksdagsledamöters, utskottsmedlemmars, och dylika posters löner till, tja, låt säga 20 000 så sollar man per automatik bort vissa personer. Istället för trötta politiker som agerar på slentrian ersätter man dessa med brinnande idealister vilka är mycket bättre represalier för respektive partis grundvärderingar. Jag inser självklart att det är ett påfrestande arbete ur många aspekter med mycket övertid, resor och är allmänt tidskrävande. Men detta är inget signifikant för riksdagen. I Sverige har vi något som kallas representativ demokrati där folket väljer sina representanter. Enligt min mening skall politiker ha verklighetsförankring och komma av folket, från folket och igenom folket. I Sverige har vanligtvis inte "Svensson" en genomsnittlig lön på 51 200. Inte heller andra personer som är anställda av kommun, landsting eller stat har en lön på dessa fantasisiffror. Jag anser inte heller att en riksdagsledamot är viktigare än till exempel en lärare vilken också är indirekt anställd av staten, och då är det för mig ofattbart att dessa skall tjäna mer än kanske dubbelt så mycket.
För att återinrätta förtroendet, öka solidariteten, påvisa att politiker inte är bättre än någon annan och blåsa nya och fräscha vindar bör vi sänka lönerna i riksdag och utskott m.m. Humanisera och solidarisera politkerna! (och ja, mina eget påkomna ord).
Mattias Wallentin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det var sannerligen en välformulerad debattartikel. Jag tycker dock att din korrekta beskrivning av problemet mynnar ut i en felaktig slutsats. Jag tror absolut inte att sänka deras löner leder till ett mindre politikerförakt och en ökad mångfald - tvärtom. Din lösning skulle vara kontraproduktiv. För det första innebär en lönesäkning att redan från start solla bort vissa grupper. En ganska stor skara människor. Det handlar inte om att jag inte gillar idealister, men jag tror inte lönesäkningen innebär att du trollar bort idealisterna. De som verkligen vill göra någonting och inte ser den realistiska aspekten, du har allt i huvudet och inget i en objektiv yttre värld - idealism tenderar att finnas hos djupgående ideologer inom SSU och den politiska vänstern.
Är detv dem vi vill skall representera vårt rike? Inte enligt mig.
För att få en sund kombination mellan alla folkslag och yrkesgrupper är det rimligt att politikerlönen förblir hög. Politikerarbetet är heller inte alltid en dans på röda rosor - det handlar om att offra en massa tid från familjen och att göra långa resor.
Sen håller jag inte med dig om att det är lönen i sig som framkallar politikerföraktet. Jag vet många bland annat på mitt sommarjobb som proklamerat åsikter om att statsråd borde ha högre löner, med tanke på deras ansvar och ständigt medialagranskning.
Det som istället utgör de viktigaste komponenterna till politikerföraktet är politikaflosker, ideologiska skygglappar och brutna vallöften.
Kanske handlar det i grund och botten om att snacka mindre och utföra mer?
Skicka en kommentar